Cees Hagenbeek
Johanna Kristina Persdotter
Johanna Kristina Persdotter, geb. Backa, Stenkyrka, Tjörn [Zweden] in 1520, ovl. Klädesholmen [Zweden] in 1550.

tr.
met

Fredrik Brems, geb. Bohuslän [Norway] circa 1510, ovl. Marstrand [Zweden] in 1568.

Uit dit huwelijk een zoon:

 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 Peder*1550 Backa, Stenkyrka, Tjörn [Zweden] †1633 Toftenäs [Zweden] 831 1 

Fredrik Nilsson Bagge
Fredrik Nilsson Bagge, geb. Krokstad [Norway] circa 1580, burgemeester van Marstrand, ovl. Marstrand [Zweden] op 17 feb 1647.

Fredrik Nilsson Bagge.
Handlande, byfogde och borgmästare i Marstrand.

tr.
met

Johanna Pedersdotter Brems, dr. van Peder Fredriksen Brems en Rangella Andersdotter, geb. Klöverön [Zweden] in 1585, ovl. Käringön [Zweden] circa 1658, tr. (1) met haar zoon Nils Johan Fredriksson Bagge. Uit dit huwelijk een zoon.

Uit dit huwelijk een zoon:

 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 Nils*1610 Marstrand [Zweden] †1668 Marstrand [Zweden] 581 1 

Evert van Veelen
Evert (Ernst) van Veelen, geb. Hall op 17 feb 1681, ged. aldaar op 27 feb 1681, ovl. aldaar op 28 mrt 1759.

tr. Loenen op 29 mrt 1702
met

Geeske Teunissen, dr. van Teunis Hendriks, geb. Hall op 15 okt 1664, ged. aldaar op 15 okt 1664, ovl. aldaar op 22 mei 1759, begr. aldaar op 1 jun 1759.

Uit dit huwelijk 9 kinderen, waaronder:

 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 Pieter*1711 Hall †1781 Eerbeek 691 15 
2 Teunis~1703 Hall †1760  561 6 

Niels Bagge
Niels Bagge, geb. Krokstad [Norway] circa 1540, predikant, Kyrkoherde i Krokstad, Göteborgs stift, ovl. Långön [Norway] op 7 jan 1586.

Niels Bagge.
"Kyrckoherden Giädda i Nafwerstad hördt af sin sal. far", dvs, nedan text är en andrahandsberättelse samt återgiven långt efter händelsen ifråga. troligen har Anna Fredriksdotter fått missfall i samband med mordet, men det utesluter inte att ett barn föddes före det, att hävda att det var hennes första barn, hör mer till dramaturgin och man får förstå det som det. Bevisligen har en Fredrik Nilsson Bagge existerat, vars existens sammanfaller väl med att hans far mer än troligt varit just denna Nils Bagge som blev mördad.

-.

Herr Nils Bagge, hwars hustru hette Anna Fredriksdoter, som fölgde sin Man til thet mordiska Barnsölet på Långöen, ther han af en Bonde blef dödad med 5 á 7 knifstick, hwaröfwer hans hustru Anna Fredriksdoter blef så förskräckt, at hon fick Missfall med sitt första Barn ock hade altså inga Barn med sin Man Herr Nils Bagge, hwars Bror har utan twifwel warit sal. Probsten Bagges Far i Marstrand.

Thenne Mördaren, som så jämmerligen mördat sin Präst, kom änteligen then gången undan på Flykten; Men blef fredlös så wäl här i Bohus-Län, som öfwer hela Dal ock Wärmeland, ock uppehölt sig i stora Skogar med skiutande af allehanda Wildt, som förekom: Omsider kom han i följe med en annan fredlös Man, som hade stulit ett Sille-Nät wid Marstrands stora Sillefänge i gambla Tijder och therföre, effter the tå warande Förordningar, blef fredlös; ock som thenne senares Missgärninga icke höltz wara så grof, som then förras, hade han något tryggare omgänge med Lands-Folket, än then förra (Mördaren menar jag) ock altså försålde alt thet wildt han skiöt. Änteligen upptäkte han hemligen sig weta hwar Präste-Mördaren hade sin Kula uti Skogen, thy thenne brakte til Mördaren alt sitt uppehälle, hwarpå honom försäkrades, at ther han kunde skaffa thenne Präste-Mördaren lefwandes i Menniskiors händer, skulle han genast komma på frij Fot igen och aldrig bli tiltaler för Sille-garnet han hade stulit; i anseende här till samråddes han med 10 st. stora starcka Karlar, som fölgde honom något lijtet effter uti Skogen till Mördare-kulan; ock på thet the thesto bättre skulle kunna råda wägen tijt effter honom, hade han förskaffat sig några ärter, them han under gångadet lät så småningom rinna ned på Jorden til Rättelse hwart hän the skulle gå ock stanna, ther han hade lagt en hand full ärter; ther effter gick nu han först in i kulan til Mördaren med then förskaffade Provianten til uppehälle, och the andra effter aftal stodo så länge utan före; Men tå Mördaren, som hade på Bordet liggande 3:ne st. laddeade Bössor ock försedde med nutt Fängkrut samt under Bordet 2:ne skarpa yxar, gick afsides i ett annat litet Rum til att tappa Öl åt sin Cammerat, spottade han på Fängkrutet i alla 3 Bösserne och wid Mördarens återkomst suckade och sade: Ack huru länge skal thetta wårt usla Lefwerne och Tilstånd wara? Jag tror bäst wara, at wi godwilligt gå til Prästen och bekänna för honom ock Dommaren wår Synd hwar för sig, tå Straffet blefwo lindrigare kan hända. Öfwer thetta Talet häpnade Mördaren ock sade: Jag tror, at tu wilt förråda mig ock i thet samma tog til Bössan; Men then andre sade: Huru will jag förråda tig, som är i samma Fördömmelse? Ock tå Mördaren ther på lät up Fängkruts-Pannan, blef han warse Fångkrutet wara wått, lutade altså ned at taga yxen under Bordet, men i thet samma hade then andra yxa wid handen ock slog Mördaren i hufwudet, at han stupade, samt tillika ropade åt sina utestående bestälte karlar, hwilka strax kommo in ock fängslade Mördaren, som sedan med förhärdadt hierta sade til then andra: thet tu gaf mig, hade jag ärnat tig. Han blef altså af Öfwerheten dömd at rådbråkas ock steglas, hwilket ock skedde wid haijums Bro uti Sörbygden ock Krokstads Sockn.

Ordsaken til thetta grufweliga Mordet ock therpå följande faseliga, dock wälförtienta Straff, han thenna warit: Mördaren, som hade warit en Tijd misstänckt för en annan Mans hustro, kom til olycka på thetta Barns-ölet med Herr Nils bagge, skiönt han samma dag warit wid Guds Bord, tå Prästen tog sig tilfälle at tala öfwer Bordet til then Bonden, som honom om Afftonen sedan mördade: I dag ha 2:ne unga drängar, så wäl som I, warit til Herrans Natward. hwilka woro hwar andra så lika, som the hade bägge en Far, nemligen tin Son ock tin Grannes Son; hwilka ord så rörde hans hierta (jag menar Bondens) at han, som hade giordt thet ena onda, dubbelt hor, blef strax af Satan ock then misstänckta Qvinnan uppäggad at föröfwa slikt Mord på sin egen Präst ock Siälesörjare för Sanningen skuld, hwilket alt Herr Kyrckoherden Giädda i Nafwerstad hördt af sin sal. Far ock jag sen af honom såsom en samfärdig skiönt ynckelig Tragaedia. (Källa: Ur Bohus Läns Beskrifning av Johan Oedman 1746).

Kyrkoherde i Krokstad, Göteborgs stift. Född omkring 1540 i Krokstad (O). [1] Död 1586-01-07 i Krokstad (O). [1].
Levnadsbeskrivning.

Levde i Krokstad (O). Omnämnd 1587 av Oslobiskopen Jens Nielsen som fader till Fredrik Nilsson. Denna uppgift har icke kunnat bestyrkas. Nils blev ihjälslagen av sin länsman Jon Hansson i Sandager. Mordet beskrivs bland annat av Johan Oedman, prost i Tanum, i hans bok "Chorographia Bohusiensis, Bohusläns Beskrivning" av år 1746. Kyrkoherden Nils Bagge blev den 7/1 1586 knivmördad med 5-7 knivstick av bonden och länsman Jon Hanssön. Orsaken till mordet sägs ha varit att Nils yttrat kommentarer om ett rykte som sa att Jon haft ett förhållande till grannens hustru. Mördaren kom undan och flydde. Han kom så småningom ihop med en annan "laglös" man som stulit sillnät vid Marstrand. Jon blev så småningom förrådd av sin nye vän och blev nedslagen och förd till Hajoms Bro i Sörbygden i Krokstads socken. Där blev han dömd till att "rådbråkas och steglas." (Artikeln säger också att Nils hustru Anna Fredriksdotter blev så förskräckt av händelsen att hon fick missfall med sitt första barn. Det skulle innebära att hon aldrig fick några barn med Nils Bagge. Detta är en anledning till att uppgiften om att Nils Bagge är en stamfader till "Bagge från Marstrand" är något osäker.).

Gammal känd släkt från Bohuslän, Nils äldsta kända, stamfader för släkten, hade fem barn. Kyrkoherde i Krokstad-Hede-Sanne socknar i Bohuslän. Den 7/7 1587 skriver biskop Jens vid visitationen; “Föregangen aar d 7/7 -86 bleff Her Niels Bagge som var sogneprest i Krokstad, ihielslagen aff en leensman hed Jon Hanssön, bodde på Sandager (Långön) der han var hiemme, i forne leensmande gaard oc vore hans giest”. Orsaken till att Bagge blev ihjälslagen, skulle ha varit att han yttrat om länsman att han, enligt gängse rykte, skulle ha ett förhållande med grannens hustru. Mördaren flydde, men blev fa sttagen och rådbråkad vid Hajoms bro. Mordet på Kyrkoherde Nils Bagge, 1586, avskrift ur Bohus=Läns Beskrifning av Johan Ödman 1746. Herr Nils Bagge, hvars hustru hette Anna Fredriksdoter, som fölgde sin Man til thet mordiska barnsölet å Långöen, ther han sf en bonde blef dödad med 5 á 7 knifstick, hwaröfwer hans hustru Anna blef så förskräckt, at hon fick Missfall. Thenne Mördaren, som så jämmerligen mördat sin Präst, kom änteligen then gången undan på Flyckten; Men blef fredlös så wäl här i Bohus-Län, som öfver hela Dal ock Wärmeland, och uppehölt sig i stora Skogar med skiutande af allehanda Wilt, som förkom; Omsider kom han i följe med annan fredlös Man, som hade stulit ett Sille-Nät wid Marstrands stora sillefänge i gambla Tijder ock therföre, effter the tå warande Förordningar, blef fredlös; ock som thenne senares Missgärninga icke höltz wara så grof then förra (Mördaren menar jag) ock altså försålde alt thet wildt han skiöt. Änteligen upptäckte han hemligheten sig weta hwar Präste-Mördaren hade sin Kula uti Skogen, thy thenne brakte til mördaren alt sitt uppehälle, hwarpå honom fösäkrades, at ther han kunde skaffa thenne Präste-Mördareen lefwandes i Menneiskiors händer, skulle han genast komme på frij Fot igen ock aldrig bli tiltaler för Sille-garnet han stulit; I anseende här til samråddes han med 10 st store starcke Karlar, som fölgde honom något lijtet efter effter uti Skogen til Mördare-kulan; ock på thet the thesto bättre skulle kunna råda wägen tijt effter honom, hade han förskaffat sig någre ärter, them han under gångandet lät så småningom rinna ned på Jorden til Rättelse hwart hän the skulle gå ock stanna, ther han hade lagt en hand full ärter; ther effter gick nu han först in i kulan til Mördaren med then förskaffade Provianten til uppehälle, ock the andre effter aftal stodo så länge utan före; Men tå Mördaren, som hade på Bordet liggande 3:ne st. laddeade bössor ock försedde med nutt Fängkrut samt under Bordet 2:ne skarpa yxor, gack afsides i ett annat lite Rum til att tappa Öl åt sin Cammerat, spottade han på Fängkrutet i alla 3 Bösserne ock wid Mördarens återkomst suckade ock sade; Ack huru länge skall thetta wårt usla Lefwerne ock Tilstånd wara? Jag tros bäst wara, at wi godwilligt gå til Prästen ock bekänna för honom ock Dommaren wår Synd hwar för sig, tå Straffet blefwo lindrigare kan hända. Öfwer thetta Talet häpnade Mördaren ock sade; Jag tror, at tu wilt förråda mig ock i thet samma tog til Bössan; Men then andre sade; huru wili jag förråda tig, som är i samme Fördömmelse? Ock tå Mördaren ther på lät up Fängkruts-Pannan, blef han warse Fångkrutet wara wått, lutade altså ned at taga yxen under Bordet, men i thet samme hade then andre yxa wid handen ock slog Mördaren i hufvudet, at han stupade, samt tilika ropade åt sina utestående bestälte karlar, hwilka strax inkomma ock fängslade Mördaren. Mördaren blef rådbråkad vid Haijums Bro (avrättningsplatsen) uti Sörbygden ock Krokstads Sockn. Orsaken till thetta gufweliga Mordet ock yherpå följande faseliga, dock wälförtienta Straff, han thenna warit; Mördaren, som hade warit en Tijd misstänckt för en annan Mans hustro, kom til olycka på thetta Barns-ölet med Herr Nils Bagge, skiönt han samma dag warit vid Guds-Bord, tå Prästen tog sig tilfälle at tala öfver Bordet til then Bonden, som honom om Afftonen sedan nmördade; I dag ha 2:ne unga drängar, så wäl som I, warit til Herrans Natward, hwilka woro hwar andra så lika, som the hade bägge en Far, nemligen tin son ock tin Grannes; hwilka ord så rörde hans hierta (jag menar bonden) at han, som hade giordt thet ena onda, dubbelt hor, blef strax af Satan ock then misstänckta kvinnan uppäggad at föröfwa slikt Mord på sin egen Präst ock Siälesörjare för Sanningen skuld, hwilken alt Herr Kyrckoherden Giädda i Nafwerstad hördt af sin sal. Far ock jag sen af honom såsom en samfärdig skiönt ynckeliga Tragaedia.

  • Vader:
    Jens Bagge, geb. Bohuslän [Norway] circa 1510.

tr.
met

Anna Gunborg Fredriksdotter, geb. Krokstad [Norway] in 1540, ovl. aldaar na 1600.

Uit dit huwelijk een zoon:

 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 Fredrik*1580 Krokstad [Norway] †1647 Marstrand [Zweden] 661 1 

Anna Gunborg Fredriksdotter
Anna Gunborg Fredriksdotter, geb. Krokstad [Norway] in 1540, ovl. aldaar na 1600.

tr.
met

Niels Bagge, zn. van Jens Bagge, geb. Krokstad [Norway] circa 1540, predikant, Kyrkoherde i Krokstad, Göteborgs stift, ovl. Långön [Norway] op 7 jan 1586.

Niels Bagge.
"Kyrckoherden Giädda i Nafwerstad hördt af sin sal. far", dvs, nedan text är en andrahandsberättelse samt återgiven långt efter händelsen ifråga. troligen har Anna Fredriksdotter fått missfall i samband med mordet, men det utesluter inte att ett barn föddes före det, att hävda att det var hennes första barn, hör mer till dramaturgin och man får förstå det som det. Bevisligen har en Fredrik Nilsson Bagge existerat, vars existens sammanfaller väl med att hans far mer än troligt varit just denna Nils Bagge som blev mördad.

-.

Herr Nils Bagge, hwars hustru hette Anna Fredriksdoter, som fölgde sin Man til thet mordiska Barnsölet på Långöen, ther han af en Bonde blef dödad med 5 á 7 knifstick, hwaröfwer hans hustru Anna Fredriksdoter blef så förskräckt, at hon fick Missfall med sitt första Barn ock hade altså inga Barn med sin Man Herr Nils Bagge, hwars Bror har utan twifwel warit sal. Probsten Bagges Far i Marstrand.

Thenne Mördaren, som så jämmerligen mördat sin Präst, kom änteligen then gången undan på Flykten; Men blef fredlös så wäl här i Bohus-Län, som öfwer hela Dal ock Wärmeland, ock uppehölt sig i stora Skogar med skiutande af allehanda Wildt, som förekom: Omsider kom han i följe med en annan fredlös Man, som hade stulit ett Sille-Nät wid Marstrands stora Sillefänge i gambla Tijder och therföre, effter the tå warande Förordningar, blef fredlös; ock som thenne senares Missgärninga icke höltz wara så grof, som then förras, hade han något tryggare omgänge med Lands-Folket, än then förra (Mördaren menar jag) ock altså försålde alt thet wildt han skiöt. Änteligen upptäkte han hemligen sig weta hwar Präste-Mördaren hade sin Kula uti Skogen, thy thenne brakte til Mördaren alt sitt uppehälle, hwarpå honom försäkrades, at ther han kunde skaffa thenne Präste-Mördaren lefwandes i Menniskiors händer, skulle han genast komma på frij Fot igen och aldrig bli tiltaler för Sille-garnet han hade stulit; i anseende här till samråddes han med 10 st. stora starcka Karlar, som fölgde honom något lijtet effter uti Skogen till Mördare-kulan; ock på thet the thesto bättre skulle kunna råda wägen tijt effter honom, hade han förskaffat sig några ärter, them han under gångadet lät så småningom rinna ned på Jorden til Rättelse hwart hän the skulle gå ock stanna, ther han hade lagt en hand full ärter; ther effter gick nu han först in i kulan til Mördaren med then förskaffade Provianten til uppehälle, och the andra effter aftal stodo så länge utan före; Men tå Mördaren, som hade på Bordet liggande 3:ne st. laddeade Bössor ock försedde med nutt Fängkrut samt under Bordet 2:ne skarpa yxar, gick afsides i ett annat litet Rum til att tappa Öl åt sin Cammerat, spottade han på Fängkrutet i alla 3 Bösserne och wid Mördarens återkomst suckade och sade: Ack huru länge skal thetta wårt usla Lefwerne och Tilstånd wara? Jag tror bäst wara, at wi godwilligt gå til Prästen och bekänna för honom ock Dommaren wår Synd hwar för sig, tå Straffet blefwo lindrigare kan hända. Öfwer thetta Talet häpnade Mördaren ock sade: Jag tror, at tu wilt förråda mig ock i thet samma tog til Bössan; Men then andre sade: Huru will jag förråda tig, som är i samma Fördömmelse? Ock tå Mördaren ther på lät up Fängkruts-Pannan, blef han warse Fångkrutet wara wått, lutade altså ned at taga yxen under Bordet, men i thet samma hade then andra yxa wid handen ock slog Mördaren i hufwudet, at han stupade, samt tillika ropade åt sina utestående bestälte karlar, hwilka strax kommo in ock fängslade Mördaren, som sedan med förhärdadt hierta sade til then andra: thet tu gaf mig, hade jag ärnat tig. Han blef altså af Öfwerheten dömd at rådbråkas ock steglas, hwilket ock skedde wid haijums Bro uti Sörbygden ock Krokstads Sockn.

Ordsaken til thetta grufweliga Mordet ock therpå följande faseliga, dock wälförtienta Straff, han thenna warit: Mördaren, som hade warit en Tijd misstänckt för en annan Mans hustro, kom til olycka på thetta Barns-ölet med Herr Nils bagge, skiönt han samma dag warit wid Guds Bord, tå Prästen tog sig tilfälle at tala öfwer Bordet til then Bonden, som honom om Afftonen sedan mördade: I dag ha 2:ne unga drängar, så wäl som I, warit til Herrans Natward. hwilka woro hwar andra så lika, som the hade bägge en Far, nemligen tin Son ock tin Grannes Son; hwilka ord så rörde hans hierta (jag menar Bondens) at han, som hade giordt thet ena onda, dubbelt hor, blef strax af Satan ock then misstänckta Qvinnan uppäggad at föröfwa slikt Mord på sin egen Präst ock Siälesörjare för Sanningen skuld, hwilket alt Herr Kyrckoherden Giädda i Nafwerstad hördt af sin sal. Far ock jag sen af honom såsom en samfärdig skiönt ynckelig Tragaedia. (Källa: Ur Bohus Läns Beskrifning av Johan Oedman 1746).

Kyrkoherde i Krokstad, Göteborgs stift. Född omkring 1540 i Krokstad (O). [1] Död 1586-01-07 i Krokstad (O). [1].
Levnadsbeskrivning.

Levde i Krokstad (O). Omnämnd 1587 av Oslobiskopen Jens Nielsen som fader till Fredrik Nilsson. Denna uppgift har icke kunnat bestyrkas. Nils blev ihjälslagen av sin länsman Jon Hansson i Sandager. Mordet beskrivs bland annat av Johan Oedman, prost i Tanum, i hans bok "Chorographia Bohusiensis, Bohusläns Beskrivning" av år 1746. Kyrkoherden Nils Bagge blev den 7/1 1586 knivmördad med 5-7 knivstick av bonden och länsman Jon Hanssön. Orsaken till mordet sägs ha varit att Nils yttrat kommentarer om ett rykte som sa att Jon haft ett förhållande till grannens hustru. Mördaren kom undan och flydde. Han kom så småningom ihop med en annan "laglös" man som stulit sillnät vid Marstrand. Jon blev så småningom förrådd av sin nye vän och blev nedslagen och förd till Hajoms Bro i Sörbygden i Krokstads socken. Där blev han dömd till att "rådbråkas och steglas." (Artikeln säger också att Nils hustru Anna Fredriksdotter blev så förskräckt av händelsen att hon fick missfall med sitt första barn. Det skulle innebära att hon aldrig fick några barn med Nils Bagge. Detta är en anledning till att uppgiften om att Nils Bagge är en stamfader till "Bagge från Marstrand" är något osäker.).

Gammal känd släkt från Bohuslän, Nils äldsta kända, stamfader för släkten, hade fem barn. Kyrkoherde i Krokstad-Hede-Sanne socknar i Bohuslän. Den 7/7 1587 skriver biskop Jens vid visitationen; “Föregangen aar d 7/7 -86 bleff Her Niels Bagge som var sogneprest i Krokstad, ihielslagen aff en leensman hed Jon Hanssön, bodde på Sandager (Långön) der han var hiemme, i forne leensmande gaard oc vore hans giest”. Orsaken till att Bagge blev ihjälslagen, skulle ha varit att han yttrat om länsman att han, enligt gängse rykte, skulle ha ett förhållande med grannens hustru. Mördaren flydde, men blev fa sttagen och rådbråkad vid Hajoms bro. Mordet på Kyrkoherde Nils Bagge, 1586, avskrift ur Bohus=Läns Beskrifning av Johan Ödman 1746. Herr Nils Bagge, hvars hustru hette Anna Fredriksdoter, som fölgde sin Man til thet mordiska barnsölet å Långöen, ther han sf en bonde blef dödad med 5 á 7 knifstick, hwaröfwer hans hustru Anna blef så förskräckt, at hon fick Missfall. Thenne Mördaren, som så jämmerligen mördat sin Präst, kom änteligen then gången undan på Flyckten; Men blef fredlös så wäl här i Bohus-Län, som öfver hela Dal ock Wärmeland, och uppehölt sig i stora Skogar med skiutande af allehanda Wilt, som förkom; Omsider kom han i följe med annan fredlös Man, som hade stulit ett Sille-Nät wid Marstrands stora sillefänge i gambla Tijder ock therföre, effter the tå warande Förordningar, blef fredlös; ock som thenne senares Missgärninga icke höltz wara så grof then förra (Mördaren menar jag) ock altså försålde alt thet wildt han skiöt. Änteligen upptäckte han hemligheten sig weta hwar Präste-Mördaren hade sin Kula uti Skogen, thy thenne brakte til mördaren alt sitt uppehälle, hwarpå honom fösäkrades, at ther han kunde skaffa thenne Präste-Mördareen lefwandes i Menneiskiors händer, skulle han genast komme på frij Fot igen ock aldrig bli tiltaler för Sille-garnet han stulit; I anseende här til samråddes han med 10 st store starcke Karlar, som fölgde honom något lijtet efter effter uti Skogen til Mördare-kulan; ock på thet the thesto bättre skulle kunna råda wägen tijt effter honom, hade han förskaffat sig någre ärter, them han under gångandet lät så småningom rinna ned på Jorden til Rättelse hwart hän the skulle gå ock stanna, ther han hade lagt en hand full ärter; ther effter gick nu han först in i kulan til Mördaren med then förskaffade Provianten til uppehälle, ock the andre effter aftal stodo så länge utan före; Men tå Mördaren, som hade på Bordet liggande 3:ne st. laddeade bössor ock försedde med nutt Fängkrut samt under Bordet 2:ne skarpa yxor, gack afsides i ett annat lite Rum til att tappa Öl åt sin Cammerat, spottade han på Fängkrutet i alla 3 Bösserne ock wid Mördarens återkomst suckade ock sade; Ack huru länge skall thetta wårt usla Lefwerne ock Tilstånd wara? Jag tros bäst wara, at wi godwilligt gå til Prästen ock bekänna för honom ock Dommaren wår Synd hwar för sig, tå Straffet blefwo lindrigare kan hända. Öfwer thetta Talet häpnade Mördaren ock sade; Jag tror, at tu wilt förråda mig ock i thet samma tog til Bössan; Men then andre sade; huru wili jag förråda tig, som är i samme Fördömmelse? Ock tå Mördaren ther på lät up Fängkruts-Pannan, blef han warse Fångkrutet wara wått, lutade altså ned at taga yxen under Bordet, men i thet samme hade then andre yxa wid handen ock slog Mördaren i hufvudet, at han stupade, samt tilika ropade åt sina utestående bestälte karlar, hwilka strax inkomma ock fängslade Mördaren. Mördaren blef rådbråkad vid Haijums Bro (avrättningsplatsen) uti Sörbygden ock Krokstads Sockn. Orsaken till thetta gufweliga Mordet ock yherpå följande faseliga, dock wälförtienta Straff, han thenna warit; Mördaren, som hade warit en Tijd misstänckt för en annan Mans hustro, kom til olycka på thetta Barns-ölet med Herr Nils Bagge, skiönt han samma dag warit vid Guds-Bord, tå Prästen tog sig tilfälle at tala öfver Bordet til then Bonden, som honom om Afftonen sedan nmördade; I dag ha 2:ne unga drängar, så wäl som I, warit til Herrans Natward, hwilka woro hwar andra så lika, som the hade bägge en Far, nemligen tin son ock tin Grannes; hwilka ord så rörde hans hierta (jag menar bonden) at han, som hade giordt thet ena onda, dubbelt hor, blef strax af Satan ock then misstänckta kvinnan uppäggad at föröfwa slikt Mord på sin egen Präst ock Siälesörjare för Sanningen skuld, hwilken alt Herr Kyrckoherden Giädda i Nafwerstad hördt af sin sal. Far ock jag sen af honom såsom en samfärdig skiönt ynckeliga Tragaedia.

Uit dit huwelijk een zoon:

 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 Fredrik*1580 Krokstad [Norway] †1647 Marstrand [Zweden] 661 1 

Helge Torgersson Bruhn Bruhn
Helge Torgersson Bruhn Bruhn, geb. Marstrand [Zweden] in 1570, Borgmästare i Marstrand 1599-1629, ovl. Marstrand [Zweden] in 1629.

Helge Torgersson Bruhn Bruhn.
Helge och Cecilia begravdes i Marstrands kyrka, inne i koret strax norr om altaret. Över graven låg en stenhäll som numera är uppsatt i vapenhuset. Enligt en inventering från 1733 står det en inskription:.

"Her vnder ligger begraven erlig, WIS och welförståndige Hiliae Torgersen, fordom Borgmester VDI Marstrand, som salig hensomnede jag Herren Anno 16 - DEN -, samt hans kiere hvstrv erlig, dygd och gvdfryctig qvinne Sitzel Clavs dotter, som sahlig hensof anno 1625 den 3 ivli. Hvis sieler GVD Bevare.".

tr.
met

Cecilia Clausdotter (Sidsel) Bruhn, dr. van MayorClaus Rasmussen Bruhn (Borgmästare) en NN Hansdotter Hindricks, geb. Marstrand [Zweden] in 1580, ovl. aldaar op 3 jul 1625, begr. Kungälv [Zweden], tr. (2) met Isak Tennisen Gullbringa. Uit dit huwelijk geen kinderen.

Uit dit huwelijk een zoon:

 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 Ivar*1600 Marstrand [Zweden] †1675 Marstrand [Zweden] 751 0 

Cecilia Clausdotter Bruhn
Cecilia Clausdotter (Sidsel) Bruhn, geb. Marstrand [Zweden] in 1580, ovl. aldaar op 3 jul 1625, begr. Kungälv [Zweden].

tr. (1)
met

Helge Torgersson Bruhn Bruhn, geb. Marstrand [Zweden] in 1570, Borgmästare i Marstrand 1599-1629, ovl. Marstrand [Zweden] in 1629.

Helge Torgersson Bruhn Bruhn.
Helge och Cecilia begravdes i Marstrands kyrka, inne i koret strax norr om altaret. Över graven låg en stenhäll som numera är uppsatt i vapenhuset. Enligt en inventering från 1733 står det en inskription:.

"Her vnder ligger begraven erlig, WIS och welförståndige Hiliae Torgersen, fordom Borgmester VDI Marstrand, som salig hensomnede jag Herren Anno 16 - DEN -, samt hans kiere hvstrv erlig, dygd och gvdfryctig qvinne Sitzel Clavs dotter, som sahlig hensof anno 1625 den 3 ivli. Hvis sieler GVD Bevare.".

Uit dit huwelijk een zoon:

 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 Ivar*1600 Marstrand [Zweden] †1675 Marstrand [Zweden] 751 0 

tr. (2)
met

Isak Tennisen Gullbringa, geb. Bohuslän [Norway] in 1570.

Isak Tennisen Gullbringa
Isak Tennisen Gullbringa, geb. Bohuslän [Norway] in 1570.

tr.
met

Cecilia Clausdotter (Sidsel) Bruhn, dr. van MayorClaus Rasmussen Bruhn (Borgmästare) en NN Hansdotter Hindricks, geb. Marstrand [Zweden] in 1580, ovl. aldaar op 3 jul 1625, begr. Kungälv [Zweden], tr. (1) met Helge Torgersson Bruhn Bruhn. Uit dit huwelijk een zoon.

MayorClaus Rasmussen Bruhn
MayorClaus Rasmussen Bruhn (Romellsson Rasmusson Bruhn, Brunsgaard), geb. Brunsgård [Denemarken] in 1550, Borgmästare, ovl. Marstrand [Zweden] in 1584.

tr.
met

NN Hansdotter Hindricks, dr. van Hans Hindricks, geb. in 1555.

Uit dit huwelijk een dochter:

 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 Cecilia*1580 Marstrand [Zweden] †1625 Marstrand [Zweden] 452 1 

NN Hansdotter Hindricks
NN Hansdotter Hindricks, geb. in 1555.

tr.
met

MayorClaus Rasmussen Bruhn (Romellsson Rasmusson Bruhn, Brunsgaard), zn. van Rasmus Romell Pedersen Bruhn (Frälseman) en Bodil Clausdatter Gagge (Frälsekvinna), geb. Brunsgård [Denemarken] in 1550, Borgmästare, ovl. Marstrand [Zweden] in 1584.

Uit dit huwelijk een dochter:

 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 Cecilia*1580 Marstrand [Zweden] †1625 Marstrand [Zweden] 452 1 

Hans Hindricks
Hans Hindricks, geb. circa 1490.


Hij krijgt een dochter:

 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 NN*1555     1 1 

Rasmus Romell Pedersen Bruhn
Rasmus Romell Pedersen Bruhn (Romell, Romel, Brun), geb. Vä [Zweden] in 1520, Frälseman, ovl. Vä [Zweden] in 1570.

tr.
met

Bodil Clausdatter Gagge, dr. van Claus Erichsen Gagge en Arløf Mortensdatter Thott, geb. Rydsgård [Zweden] circa 1525, Frälsekvinna, ovl. Folkestorp [Denemarken] in 1606.

Uit dit huwelijk een zoon:

 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 MayorClaus*1550 Brunsgård [Denemarken] †1584 Marstrand [Zweden] 341 1 

Bodil Clausdatter Gagge
Bodil Clausdatter Gagge, geb. Rydsgård [Zweden] circa 1525, Frälsekvinna, ovl. Folkestorp [Denemarken] in 1606.

 
 

tr.
met

Rasmus Romell Pedersen Bruhn (Romell, Romel, Brun), geb. Vä [Zweden] in 1520, Frälseman, ovl. Vä [Zweden] in 1570.

Uit dit huwelijk een zoon:

 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 MayorClaus*1550 Brunsgård [Denemarken] †1584 Marstrand [Zweden] 341 1 

Claus Erichsen Gagge
 
Claus Erichsen Gagge, geb. Bidstrup [Denemarken] kort na 1490, ovl. Rydsgård [Zweden] in 1555.

  • Vader:
    Erik Andersen Gagge, geb. Stostorp [Zweden] circa 1450, ovl. Bidstrup [Denemarken] in 1500, tr. met

tr.
met

Arløf Mortensdatter Thott, dr. van Morten Josephsen Til Jordberg Thott en Berete Pedersdatter Neb, geb. Villie [Zweden] in 1496, ovl. na 1556.

 

Uit dit huwelijk een dochter:

 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 Bodil*1525 Rydsgård [Zweden] †1606 Folkestorp [Denemarken] 811 1 

Arløf Mortensdatter Thott
 
Arløf Mortensdatter Thott, geb. Villie [Zweden] in 1496, ovl. na 1556.

tr.
met

Claus Erichsen Gagge, zn. van Erik Andersen Gagge en Nn Hansdatter Podebusk, geb. Bidstrup [Denemarken] kort na 1490, ovl. Rydsgård [Zweden] in 1555.

 

Uit dit huwelijk een dochter:

 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 Bodil*1525 Rydsgård [Zweden] †1606 Folkestorp [Denemarken] 811 1 

Morten Josephsen Til Jordberg Thott
Morten Josephsen Til Jordberg Thott, geb. Jordeberga [Zweden] circa 1470, ovl. aldaar circa 1561.

  • Vader:
    Joseph Jensen, geb. Skåne [Zweden] in 1440, ovl. aldaar, tr. met

tr.
met

Berete Pedersdatter Neb, geb. Søllerup [Denemarken] in 1470, ovl. Jordberga [Zweden] in 1550.

Uit dit huwelijk een dochter:


 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 Arløf*1496 Villie [Zweden] †1556  601 1 

Karen Pedersen Brahe Til Jordberg
Karen Pedersen Brahe Til Jordberg [https://www.geni.com/people/Karen-Pedersen-Brahe-til-Jordbjerg/6000000008454247564]], geb. in 1445.

tr.
met

Joseph Jensen, geb. Skåne [Zweden] in 1440, ovl. aldaar.

Uit dit huwelijk een zoon:


 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 Morten*1470 Jordeberga [Zweden] †1561 Jordeberga [Zweden] 911 1 

Joseph Jensen
Joseph Jensen, geb. Skåne [Zweden] in 1440, ovl. aldaar.

tr.
met

Karen Pedersen Brahe Til Jordberg [https://www.geni.com/people/Karen-Pedersen-Brahe-til-Jordbjerg/6000000008454247564]], geb. in 1445.

Uit dit huwelijk een zoon:

 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 Morten*1470 Jordeberga [Zweden] †1561 Jordeberga [Zweden] 911 1 

Berete Pedersdatter Neb
Berete Pedersdatter Neb, geb. Søllerup [Denemarken] in 1470, ovl. Jordberga [Zweden] in 1550.

tr.
met

Morten Josephsen Til Jordberg Thott, zn. van Joseph Jensen en Karen Pedersen Brahe Til Jordberg, geb. Jordeberga [Zweden] circa 1470, ovl. aldaar circa 1561.

Uit dit huwelijk een dochter:


 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 Arløf*1496 Villie [Zweden] †1556  601 1 

Erik Andersen Gagge
Erik Andersen Gagge, geb. Stostorp [Zweden] circa 1450, ovl. Bidstrup [Denemarken] in 1500.

tr.
met

Nn Hansdatter Podebusk, geb. Skjern [Denemarken] circa 1450, ovl. na 1470.

Uit dit huwelijk een zoon:


 naamgeb.plaatsovl.plaatsoudrelatiekinderen
1 Claus*1490 Bidstrup [Denemarken] †1555 Rydsgård [Zweden] 651 1